josefineemma

Direktlänk till inlägg 30 september 2010

precis lika noll, som alltid...

Av Josefine - 30 september 2010 22:04

ingen komentar om dagen, orkar inte skriva något långt.


jag vet egentligen inte vad ja ska skriva, för magen vänder sig ut & in ibland känns det som, allt är så förvirrande. har exkat noll koll på allt & jag vaknar och somnar med blandade känslor. dessutom för att göra allt värre saknar jag morfar, extremt mycket. jag minns i slutet av förra året och i början av detta året, hur dåligt jag mådde, vad jag gjorde för att dölja min sorg & rädslan. jag vågade inte berätta för någon hur jag mådde egentligen, jag bara kastade på leendet & levde livet som ni ville jag skulle leva. ingenting blev rätt och jag vågade faktist inte lita på människor, någon. jag minns exakt mina blandade känslor hela december, januari månad. december blev katastrof, jag mådde riktigt dåligt för var dag fick jag veta att min morfar blev sämre & sämre, han kunde inte änns vara med oss på julafton, en julafton utan morfar är ingen julafton för mig. ingen morfar som delar ut paketen, som är jultomte. de belv bara värre och värre.

när jag vaknar den andre januari, inte hemma. ser jag att min mamma smsat mig, och jag känner på mig att de är något som inte stämmer, & vet ni hur rätt jag har. när jag ringer mamma säger hon att morfar gick bort tidigt den morgonen. jag satt för mig själva i köket & jag kunde inte hålla tilbaka tårarna. lyckligtvis var jag diskret och gick tillbaka till dom andra. de såg dirket på mig at tnågot var fel, men mitt svar var bara att morfar blivit sämre. jag vågade inte tänka tanken på att nästa gång som ja åker till mormo finns inte morfar där, eller moffe som ja kallade honom. jag kunde inte hålla tårarna tillbaka speciellt länge, men jag lyckades dölja det. när jag väll kom hem, grät jag floder, var dag, hela dagar, jag kunde inte förstå att min morfar, min moffe inte fanns mer & jag fick inte träffa honom en sista gång, säga hejdå. absolut ingenting.

jag saknar verkligen ebbe. & jag tycker så synd om mormor, som får flytta från deras hus och bo för sig själva i en lägenhet. somvanligt känner jag mig skyldig, om jag gjorde något annorlunda kanske han levt idag. usch, det är verkligen hemskt & jag mår inte bra.

jag är på noll, det går varken upp eller ner nu för tiden. det är på noll, ibland kan det rasa rakt ner och förstöra allt för mig. men just nu, jag vet inte, tårarna rinner i stort sett hela tiden & de gör så ont. jag känner att ja inte klarar detta, men jag vet inte hur jag ska klara det, hur jag ska ta mig loss från denna djävulska fälla. jag vet verkligen inte vad jag ska göra. allt kunde väll bara fått ett slut, så jag kunde bli lycklig, sådär glad som ja har varit. varför kan ja inte vara sån mer? varför? tårarna bara rinner & jag vet inte vad som är fel. åhh de går inte.



 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Josefine - 5 april 2011 23:08

jag tror jag kör tillbaka på bloggplatsen.se, känns bara meningslöst att köra på blogg.se när vissa personer ändå inte kan låta mig ha min blogg i fred & facebook tar de ju hela tiden oxå ifrån mig. & jag har saknat min älskade blogg, den andra var i...

Av Josefine - 24 februari 2011 22:09

nu kommer jag finnas på Josefineemma.blogg.se se till att följa mig där istället! ...

Av Josefine - 24 februari 2011 19:15

Det här får mig att må bättre batman givetvis, hehe och äkta vänner, som inte går bakom ryggen på en och snackar skit. även en bra start på dagen kan få mig att må riktigt bra hela dagen fast dagen suger, hehe. men de som får mig att må bättre e...

Av Josefine - 24 februari 2011 17:26


idag har jag inte gjort mycket, så blir ett snabbt inlägg, i morse missade jag bussen, bussen körde förbi mig en timme senare med "ej i trafik" vilket betyder att den inte ska gå till asmundtorp, men gjorde ändå, så är fett sur. fick sitta ut i en ti...

Av Josefine - 23 februari 2011 19:00

Det här upprör mig   väldigt många saker faktist, allt från pengar till vanvård av djur, till människor som är idioter. allt som inte är bra gör mig upprörd. men mest är det nog människor som inte vågar stå för vad de gjort, de verkligen låtsats...

Ovido - Quiz & Flashcards