jag mår inte speciellt bra, jag ska käka lite frukost sen ska jag ge mig till battis och hopppas på att broddarna går i, annars blir jag så deprimerad. jag måste rida.

kasnke kan rida i hagen annars, och hoppa stocken, jag får se.

varit vaken hela natten och sen sovit pissedåligt.

jag ljuger ju inte ...   

jag saknar min morfar otroligt mycket, och det är snart ett år sedan han lämnade mig. han lämnade mig ensam kvar och jag klarar mig inte speciellt bra utan min moffe. jag önskar att han satt här i soffan med mig nu och höll om mig och gjorde allt bra igen. som vi gjorde när vi var små. det hade gjort mig så glad. eller få krypa upp i k´s famn, och bara mysa. det hade gjort min kväll lite bättre iallfall trots alla hemska tankar...

jag sitter här ensam och lika förvirrad som innan idag, jag tror inte ni förstår hur det känns att må såhär och ha så mycket tyngder på ryggen att ni knappt klarar av att så. flera år utan ledsenheter och tråkigheter samlar sig nu och dyker upp på en och samma dag, det går inte att leva med så mycket hemskheter som ingen vet, ingen, jag vill berätta för er, iallafall några, men jag vågar inte för jag vågar inte prata om det. ni skojar om sånna saker men jag tar det jälvigt hårt, en sån sak skojar man inte om. jag har lyckats dölja det så länge men nu blir jag påmind var dag om just den dagen, den dagen jag bara drömmer om hela tiden, får mig att ligga vaken om nätterna, den dagen jag bara vill glömma. flera år har jag burit på den hemligheten och ingen av er vet, vad som egentligen tagit mig ner på denna nivå, ni skulle aldrig förstå, ni skulle aldrig förstå. aldrig, men jag vill egentligen berätta, speciellt för dig. då kanske du skulle förstå. jag sitter här och håller på att spy, jag blir så äcklad av mig själva, av hela min kropp allt som har med mig att göra. jag orkar inte dölja det längre, jag orkar inte leva i den lögn jag byggt upp, om att allt är så jälva bra. jag trodde aldrig att något sånt skulle hända mig, men vet ni? det hände mig, en gång i tiden utan att någon vet, nobody knows, just me. ni skulle inte förstå om jag berättade det nu, aldrig ni skulle skratta och tycka jag var riktigt jälva äcklig, riktigt äcklig. usch bara få mig att försvinna från jordens yta, ni alla hade mått så mycket bättre, utan mig och mina bekymmer...

On the first page of our story
The future seemed so bright
Then this thing turned out so evil
I don't know why I'm still surprised
Even angels have their wicked schemes
And you take that to new extremes
But you'll always be my hero
Even though you've lost your mind

Just gonna stand there and watch me burn
But that's all right because I like the way it hurts
Just gonna stand there and hear me cry
But that's all right because I love the way you lie
I love the way you lie
Ohhh, I love the way you lie

nu är jag hemma igen från mötet i hbg på olympia. jag kan säga att jag är lika förvirrad nu som jag var då. jag bara satt där på stolen och såg förvirrad och allmänt lost ut.. (nu hör jag även att två idioter snackar skit om mig i köket, var hör jag hemma egentligen?) jag förstod allt de sa, men det gick verkligen bara rakt igenom mig och jag är inte nöjd med beslutet, men jag får tänka positivt, jag går i samma klass som nikki och efter julen issa oxå. det är nog det ända positiva med skolan nu för tiden. ni kasnke är nyfikna på hur det blev? jag sak gå i skolan mån-fre. alltså i hp1l måndag & fredag, tis-ons ska jag gå hos någon stödlärare, där jag kan jobba i fatt med allt jag missat nu när jag faktist itne varit i skolan, tiderna är ganska chill, börjar runt nio och slutar runt tolv, har ganska flexibla tider och får bestämma allt själva i stort sett, men är jag nöjd? nej det är jag inte. jag är lika lost som jag var innan, förvirrad. jag är iallafall ledig imorgon och det gillas lite? kasnke, jag vet inte. kasnke kan hoppa om vädret tillåter mig att göra det. jag får se faktist, hur jag gör med allt. jag känner mig fortfarande förlorad.

jag funderar på att flytta battis, för det funkar inte där han står nu, jag trivs men hinner inte med allt jag måste göra där. för de på gården gör inget mer än med sina egna hästar.